Mässing är ett gammalt material inom smyckestillverkning, besläktat med världens äldsta legering brons, som stått i skuggan till ädelmetaller likväl som mer lättskötta billiga pläterade material. Men i takt med att silver- och guldpriserna skjuter i höjden har exempelvis koppar fått en ny renässans och även mässing är ett material på uppgång. Det viktiga är att metallerna är solida, dvs inte pläterade, men för att underlätta skötseln – både koppar och mässing oxiderar snabbt i luften – så är många moderna pärlor och smyckesdelar skyddslackade. Mässing är en legering av koppar och zink. Vanligen är den ljust gul till färgen (gulmetall), men med en lägre zinkhalt får man en mer kopparfärgad metall känd som rödmetall eller pinsback (eng. red brass). Oftast håller smyckesdelar en jämn, ljus gul färg, men köper du t ex stampings kan det hända att färgen varierar och vissa produkter är i rödmetall. Mässing passar både för gjutning och plåtarbete och eftersom det var ett relativt lättbearbetat material så började det tidigt användas till både bruks- och prydnadsföremål så som ljuskronor, ljusstakar, beslag och husgeråd. Inom konsthantverk börjades metallen användas redan under tidig medeltid på kontinenten, medan det dröjde till 1500-talet innan det nådde Sverige. I Sverige började en indstriell produktion 1607, då Skultuna messingsbruk anlades på begäran av Karl IX. Liksom inom många områden drevs den i början med hjälp av utbildad arbetskraft från Tyskland och Nederländerna. Bruket började med att tillverka stål och plåt för att övergå till föremål som exempelvis ljusstakar. Idag arbetare de främst med att tillverka prydnandsföremål efter sina gamla modeller. De tillverkar även smycken (i silver och guld, ej mässing!). källa: Nationalencyklopedin. Upplaga: multimedia 2000 plus.